Avlivning

Det svåraste beslut man kan ta som djurägare är beslutet att avsluta djurets liv. Ibland kommer den stunden plötsligt och oväntat, och beslutet kan vara uppenbart, men ändå vara svårt att fatta. Ibland kommer det smygande, efter en längre tids bättre och sämre dagar, och då är det ofta ännu svårare att bestämma exakt var och när gränsen går. Det gäller både djurägare och veterinärer.

Det finns en gräns när ett djurs lidande tydligt överstiger dess möjligheter att leva ett värdigt liv med god livskvalitet, oavsett behandlingsmöjligheter. Det finns också en gräns när medicinsk behandling eller andra åtgärder såsom omplacering är det solklara valet framför avlivning. Men däremellan finns en gråzon, ofta en ensam och smärtsam plats för dig som djurägare. Vi är alla olika, och olika människor drar sin personliga gräns på olika platser i denna gråzon. Veterinärens roll är att ge råd till den som befinner i gråzonen, samt att slå vakt om att man inte överskrider dessa gränser.

Att fundera på om du befinner dig i gråzonen

  • Kan ditt djur äta, dricka, göra ifrån sig, putsa sig, ha en god social samvaro med tvåbenta och fyrbenta och utföra andra för djuret viktiga beteenden? Även den som är trött och lite skröplig kan ha en rimlig livskvalitet!
  • Om ditt djur har ont eller obehag, blir det bättre av smärtlindring eller förändringar i kost och miljö? Smärta är inte i sig ett skäl till avlivning, men smärta som inte kan lindras kan vara det.
  • Hur har er relation varit den närmaste tiden och hur ser den omedelbara framtiden ut? Finns det goda stunder kvar för er båda? Döden avslutar ett liv, men inte en relation.

Praktiska detaljer

Avlivningen sker i tre steg och djuret känner aldrig mer smärta än vid en vanlig vaccination. Först ges en lugnande spruta i nackskinnet. Om djuret ätit de närmaste 6 timmarna är risken stor för kräkning då illamående är en vanlig biverkning. Det är dock hastigt övergående och djuret somnar djupt, vanligtvis inom 5-10 minuter, och känner därför inte av nästa injektion. Därefter ges en andra injektion i muskeln (vanligtvis låret), som leder till total narkos och medvetslöshet. Efter ca 2-5 minuter är all känsel borta och då ges sista sprutan med avlivningsmedel direkt i hjärtat, varpå hjärtat stannar och andningen upphör. I samband med detta kan djupa suckar och vissa muskelryckningar förekomma, men djuret är då sedan länge medvetslöst och känner inte alls av detta.

Jag har tyvärr ingen möjlighet att ta hand om kroppen, men i Sandviken erbjuder djurkliniken Evidensia både gemensam och separat kremering. Kontakta dem gärna i god tid för att göra upp om detta. Det går givetvis även bra att själv begrava kroppen om du har egen mark.

Sorgbearbetning

Ett sätt att hantera sorgen och saknaden efter ditt djur kan vara att skapa en minnessida för djuret på Regnbågsbron. Sidan är gratis men hålls vid liv tack vare de virtuella minnesljus som kan tändas via SMS (15 kr/st). Kliniken har även ett informellt samarbete med en djurvän och präst i Svenska kyrkan i norra Uppland som erbjuder kostnadsfria själavårdssamtal för sörjande djurägare – tveka inte att fråga om du tror att det kan vara av intresse för dig!